Invandrare och arbetsmarknadspolitiken

Det sägs att när en arbetsgivare väljer att anställa en svensk framför en invandrare så kallas det diskriminering. I dagens samhälle är ordet diskriminering något som används och utnyttjas av invandrarna för invandrarna. Visst det ordet står inte för något bra, men bara för att man värnar, litar och känner sig mer trygg med en svensk anställd framför ickesvensk, så är man ingen rasist eller diskriminerare. Människor har i urminnes tider värnat om det egna folket/familjen framför andra, det ligger i människans natur. Men plötsligt påstår politikerna att det är diskriminering att värna om sitt folk.

Det är bland annat detta som jag vill visa är fel väg att gå för Sveriges folk. Vi har blivit nästan paralyserade av rädslan över att bli beskyllna för diskriminering att vi glömmer bort våra egna. Uteliggare har tyvärr blivit en allt vanligare syn på stadens gator och torg, men hur många av uteliggarna är invandrare ? Jag brukar i alla fall inte se några, brukar du ? Istället för att se till att Svenskt folk får arbete och tak över sina huvuden, så tar vi bara hit fler och fler, för ack den som blir beskyllen för diskriminering. Jag påstår inte att vi bara ska ge Svenskar arbeten, inte alls, men tänk efter, har inte våra landsmän som har bott här i hela sitt liv och de flesta duktigt betalat skatt förtur att få ett jobb ? Det tycker i alla fall jag vore det mest rättvisa.

Jag är övertygad om att de flest arbetsgivare litar mer på en landsman än t.ex. en Jugoslav. Valet av arbetskraft borde till hundra procent vara arbetsgivarens.